Visar inlägg med etikett Turkiet. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Turkiet. Visa alla inlägg

lördag 9 maj 2009

Eskisehir Film Festival, Turkiet, 1-11 maj 2009





Mycket resa, lite festival

I höstas när jag var på festival i staden Kars, träffade jag Gülseren Güchan, som är chef för festivalen i Eskisehir. En miljonstad mitt emellan Istanbul och Ankara. 
Här ligger det Anatoliska universitetet, som i mycket präglar stadens kulturliv
Även festivalchefen får smaka av chokladfonduen

Hit blev jag inbjuden för att presentera några av mina favoritfilmer. I mitt urval återfanns bland annat Jan Troell och årets Bergman-pristagare Enrique Rivero. 
Men Sverige var också i högsta grad närvarande i festivalens övriga program med bland annat Ping Pong-kingen och Låt den rätte komma in. Sveriges Turkiet-ambassadör var också närvarande för att inviga en serie Bergman-filmer.
Jag flög till Istanbul, där bytte jag till ett inrikesplan mot Eskisehir. Drygt fyra timmar senare landar jag åter i Istanbul. Det visar sig att vinden på marken är intensiv, planet kan inte landa. För stort plan för den korta landningsbanan på det lilla flygfältet. Det Anatoliska universitetet är för övrigt den enda i världen (tror jag) som har en egen flygplats.
Fick sova över i Istanbul. Nästa dag gick det inget flyg. Sju timmars resa med buss och båt genom Asien och jag når Eskisehir tio minuter innan jag skall stå på scen och dela ut ett pris. Timing!
Men jag fick i alla fall se en massa storkar på väg upp genom Europa på min färd genom Norra Asien.

Två välkända ansikten Atatürk och Christophe Van Rompaey. Den förste det moderna Turkiets fader, den senare i Göteborg med Moscow, Belgium.

Det har blivit ett antal resor till Turkiet på sistone så jag känner mig som en i gänget nu. Men gjorde också lite nya bekantskaper. Bland annat en som debuterar i årets Cannes-festival. Hoppas vi kan visa filmen på nästa festival i Göteborg. Det är den värd.
Nästa gång möts vi på Rivieran.

Freddy Olsson
10 maj 2009


Moskékatt

söndag 26 april 2009

Istanbul Film Festival, 4-19 april 2009

TeckenstorlekSmå berättelser blir stor våg
Även om jag varit i Turkiet en hel del så har jag faktiskt aldrig besökt filmfestivalen i Istanbul, som i år fyllde 28. Detta efter ett enorm segerrikt år för turkisk film. I Göteborg hade vi 13 turkiska filmer, 11 av dem alldeles färska. Och det bara fortsätter med filmer både i Rotterdam och Berlin.
Jag kom alldeles rätt i tiden, när kavajerna åkte av och våren kom till Istanbul på allvar
I Istanbul äter vi fisk.

Det blev många kära återseenden med regissörer och producenter jag mött i Kars och Göteborg. Fick också veta att det inte blir någon mer festival i Kars. Häromveckan var det kommunalval och borgmästaren som stöttat festivalen blev inte omvald, och den nye är inte särskilt kulturintresserad. Kanske hamnar Festival on Wheels söderut, på gränsen mot Syrien. En ny plats att besöka i november/december och lära mig lite mer om den arabiska delen av Turkiet.
Eftersom det fortfarande är i början av säsongen när det gäller att ragga film till nästa års festival så är mycket av det som visas på en festival som den i Istanbul sådant som vi redan haft eller är för gammalt för oss. I princip så visar vi filmer som haft premiär efter vår senaste festival. Klart det finns undantag. Precis som i Sverige så har många filmer ute i världen julpremiär. Filmer som vi inte hinner titta på eftersom vi ligger i början av året.
Kär Göteborgsgäst, den serbiske regissören Goran Paskaljevic och 
filmkonsulent Peter Piodor Gustafsson, jurymedlemmar.

I stort sett alla biografer som festivaler använder ligger, praktiskt nog, i ett och samma kvarter mitt på Istanbuls huvudgata. På den asiatiska sidan har festivalen en enda biograf. Även om turkisk film gör succé världen över så hänger inte visningsmöjligheterna i hemlandet med på detta tåg. Biograferna är nedslitna och tekniken ofta usel, framför allt ljudet. 
Interiör från festivalbiograf.

Men festivalen är framgångsrik med fullsatta salonger och en publik ungefär lika stor som Göteborgs.

Inte bara film. Här magdans till technomusik.

De turkiska regissörerna har många historier att berätta och de gör det ofta väldigt bra. Vi får säkert inte se 13 nya turkiska filmer på 2010 års festival, men en handfull blir det säkert.

Freddy Olsson
19 april 2009

torsdag 20 november 2008

Festival on Wheels (del 3) - Kars, Turkiet









En Gyllene Gås till Mexico

Aktuell i Göteborg och vinnare i Kars, Roberto Plá med The Desert Within (Desierto adentro).
Statyetten föreställer ett mycket vanligt förekommande fjäderfä i Kars. Varhelst man går i stan möts man av kackel från gäss och ankor.

Två andra som belönades var bosniska Snow och turkiska Autumn, räkna också med dessa
 filmer under stundande festival i Göteborg.
Och regissören med granatäpple är naturligtvis Sergej Parajanov. Filmen heter Granatäpplets färg och kom 1968. Se denna underbart vackra film. Parajanov kom från Georgien men filmad
e mycket i Armenien och landskapet är det samma på den turkiska sidan av gränsen-






Den turkiska filmen idag är så spännande att jag gärna kommer
tillbaka snart. Skall också bli väldigt intressant att vara med när filmernas regissörer möter publiken i Göteborg.
Vid sidan om sedvanliga filmvisningar fanns det också ett digert program för ungt filmskapande i Kars. Här fanns workshops där det gjordes både dokumentär- och animerad film under festivalveckan. I experimentfilmgruppen framkallade filmarn
a sina egna 8mm-filmer.
På sista festivaldagen fick vi se resultatet av arbetet och mycket blev jätteintressant. Och deltagarna kom från hela Europa, ja till och med från Göteborg.

Freddy Olsson
20 november 2008