Ute ur bubblan

Hemma igen i verkligheten - var hela Pusan en dröm eller? Men så damp det ner ett mail från den iranska regissören Mona Zandi, med en bild på hur jag gav henne vårt fondpris på avslutningsceremonin, så det var nog på riktigt i alla fall. The Bride hette projektet som belönades. Filmen handlar om ett palestinskt par som ska gifta sig i gränstrakterna, problem uppstår och till slut får de hjälp av en israelisk soldat. Kommer att bli hur fin som helst. Kvällen fortsatte efter prisutdelning med en fin middag i Hermès-sponsrade tecken. Blev placerad bredvid franska Claire Denis, som var en högst trevlig bekantskap. Sedan blev det en avslutande drink med festivalens deputy director Jay Jeon och ett gäng andra festivalgäster på en bar vid strandpromenaden.

Annars erbjöd sista dagen ett pass i htellgymmet, en långbänk i videorummet med några fina filmfynd, expresspresentshopping och en lunch med vår man Hynek, som fortfarande till dags dato sitter i videorummet på jakt efter film till GIFF 2009.

Vis av erfarenhet såg jag givetvis till att sova bara två timmar natten innan jag påbörjade min 22 timmar långa resa mot hemma. Korean Air regerar. Besatt av filmtittande klämde jag Control (blev lite besviken), The Hulk (som Ang Lee säger är hans mest Bergmanaktiga film), komedin It Happened in Vegas med Cameron och Ashton (Just då var jag precis så yr och trött att jag tyckte den var riktigt rolig. Ibland.) och slutet på gamla Love Story.


Nu är det bara att jobba i kapp på hemmaplan och sedan ladda om batterierna inför Kartago-festivalen i Tunis. A tout à l'heure!

Camilla Larsson

Konsten att grata i ett videorum

Har insett att att det dar med biografer ar bara att ge upp. Trafik, transporttider och risken att filmen ar riktigt dalig och man da inte har nagon annanstans att ta vagen ar for stor. Videorummet it is. Efter ytterligare ett gang PPP-moten, en fantastisk buffe-lunch (tack ocksa japan for sushin och tonfisken pa er lunchreception igar!) med "vara" projekt och ett jurymote med mig sjalv sa ar det nu film som galler. Forutom avslutningsceremonin med prisutdelning i morgon kvall da. Och de har ett fantastiskt videorum har, dar ligger vi i la, over trettio bas med fina datorer, bra horlurar och i princip alla filmer i programmet pa dvd. Man hinner med en del da, aven om det sa klart aldrig kan bli samma sak som stor duk. Och sa ar det ju inte helt enkelt att storgrata i ett fullsatt upplyst rum nar man blir overvaldigad av en japansk parla som den jag sag i dag. Men det gar! Mer tarar lar fallas nar vi forhoppningsvis visar den i Gbg om knappt fyra manader. Fransk festkvall igar, koreansk ikvall, tack och lov skoter Mr Party Liaison, Pusans ende sydamerikan(?), Guido fran Filmsharks om allt det dar sa man kan fokusera pa annat. Som att fa tag pa bra kaffe. Men det lar fa vanta till jag landar pa svensk mark igen, inte ens en amerikansk diner kan tavla med mitt hotell vad galler svagheten pa brunhetsgraden i kaffet. Det hade annars varit till hjalp med en dubel espresso for att bestamma vem som far vart fondpris (forresten har en annan fondfilm varldspremiar har i Pusan) imorgon kvall. Just nu star det mellan tva, men jag ar ratt saker... tror jag.

Mitt liv i hiss

Efter ett dygn i Pusan, Korea, har jag nastan borjat vanja mig. Bara nastan. Det ar tredje gangen har men vissa saker vill man inte minnas. Som att man tillbringar en stor del av dagen med att vanta pa hissar - eftersom alla hus ar sa hoga sa ar hissen en nodvandig foljeslagare dagen igenom. Vare sig den kommer eller inte.

Efter en 24 timmars resa anlande jag i gar kvall till Pusan, eller Busan, som de sager har. Resan hade dessutom den goda smaken att avsluta sig med en en incident. En kvart kvar pa flighten mellan Seoul och Pusan flyger vi in i ett slags isstorm och faller rakt ner ca 1000 meter om jag far gissa. Atminstone kandes det sa i kroppens alla organ och vi var manga som nog trodde att piloten inte skulle reda ut situationen. Men det gjorde han. Sa ett par timmar senare satt jag pa Seacloud hotel (vaning 28, hiss tack!)(ombokad fran Paradise och de varma kallorna i utbyte mot en svit...)och at torkade sma snacksfiskar fran minibaren till middag, eller lunch beroende pa vilken tid man raknar. En Manhattan i baren, ackompanjerad av ett sjonsjungande koreanskt par avslutade kvallen som gled over i tidig morgon med fullspackat schema.

Hamta ackreditering, ata frukost, springa till Paradise for PPP-moten. Var filmfond stodjer PPP sa att de kan ta hit regissorer fran vissa lander som kan vara med och pitcha sina filmprojekt for oss och resten av de manga deltagrana pa PPP.Till slut valjs ett projekt som ska fa Goteborg International Film Festival Funds award.

Det blev fyra intressanta moten idag och sedan shuttle till nya bion Lotte, ja ocksa den inne i ett kopcentrum som var omojligt att hitta. I sista sekunden flamtade jag in pa dagens forsta varldspremiar. En till blev det innan bussen akte tilbaka mot invigningsmottagning for Asian Film Market pa Paradise, med ett kort stopp pa Seacloud for att lasta av kataloger och andra matnyttiga papper. Efter det en drink i ett skjul Australien-Brennan, Argentina-Guido mfl, och kanadensisk fest med mote med var nye man Hynek och snack om filmer man bor se.

Pusan ar en stor festival och i ar har de mangder av varldspremiarer, bade korenska, asiatiska och andra.En del att valja pa de timmar jag tar mig ut ur PPP-motesrummet alltsa. Sa ska det atas ocksa. Och aven om jag ar villig att prova pa det mesta i matvag sa tar det nog anda stopp nar det ar levande sjovarelser som ska ner i magen. Pa BBC news maler de pa om finanskrisen i USA. Langt borta sa nara.