Familjedrama igår blev mord och stympning idag

Festival-Åsa talar i gårdagens inlägg om trenden vänliga familjedramer. Flera av mina filmer idag var något annorlunda. Skall inte tala allt för mycket om Lars von Triers Antikrist, den kommer ju på svensk duk inom några veckor. Men när jag idag satt I den stora salongen så skreks det i min närhet efter läkare. Någon hade ramlat ihop två bänkrader framför mig.

Du som känner att du har ett känsligt sinne

 och ett svagt hjärta, jag uppmanar dig att avstå från denna film.

Festival-Cia och DJ-Nina planerar kvällens fest.

Direkt efteråt såg jag sedan en kanadensisk film om en skolmassaker 1989. Detta är också en trend, minst en skolmassakerfilm varje år. Vi har fått Bowling for Columbine och Elephant från USA, The Class från Estland och nu Polytechnic från Kanada. Massmördarens bevekelsegrunder för sin gärning var ett otroligt hot mot kvinnor som försök

te skaffa sig positioner i typiska manliga yrken. Dessa unga tjejer skulle bli ingenjörer.

Utsikt över Skandinaviska terassen och gårdagens svenskfest. Själv står jag fem våningar upp på Regissörsveckans terass och festar för en bulgarisk film.

Som så ofta är det inte i den stora tunga huvudtävlingen vi hittar guldkornen, det är i sidosektionerna. Den nya tekniken har gjort att regissörer i länder utan större filmisk tradition nu har möjlighet att berätta sina egna historier. I år kommer det flera bra filmer både från länder i Asien och Latinamerika som vi tidigare inte sett så mycket av här i Cannes. 

Även om festivalen krympt i år, talade med en taxichaufför i går s

om sa att det var total kris för honom i veckan. Han skall normalt köra in en god del av sin årsinkomst under 14 dagar, så är det gott om fester.

Innan det är dags för vår egen och Haugeunds fest i kväll så gäller besök hos turkar, tyskar, polacker och koreaner.

En av få svenska regissörer i åre En ts Cannes-festival. Stig Björkman väntar på taxi till Antibes.

Dags att ta på bästa gå-bort-kostymen.

Freddy Olsson

18 maj 2009