Sa antligen fick jag se den - Fjarilen och glaskupan. Inte hade jag trott att det skulle vara i Jerevan, Armenien, jag till slut skulle se denna fantastiska film, nar jag missade den i Cannes forra aret, och sedan pa bio hemma.
Efter sju och en halv timme pa Wiens flygplats anlande jag hit klockan fem i sondags morse (alla flighter hit fran Europa ankommer vid det klockslaget). Efter vantan pa visum blev vi korda till Golden Tulip hotel (med trevlig pool pa taket) och fick nagra korta timmars somn innan det var dags att borja fira fem ar tillsammans med Golden Apricot International Film Festival. Nu, efter en kyrklig valsignelse av aprikoserna-ceremoni, invigning med ceremoni (dar gamla festivalbossen Gunnar Bergdahl dok upp pa en filmsnutt eftersom han var har pa besok nar det startade, fest med mangder av armenisk mat (mmm, frukterna och forratterna!!!) igar och sa master class med Wim Wenders, ett par filmer, en lunch med ganget fran Hubert Bals, World Cinema Fund mfl, en cocktail med armeniska brandydrinkar idag, sa borjar mitt huvudsyfte med resan narma sig. I morgon borjar DAB - Directors across borders, ett pitchforum dar jag ska sitta med i juryn och dela ut nagra priser, samt presentera var fond for ovriga deltagare. Den gyllene aprikosen ar en varm, entusiastisk festival som mot alla odds byggts upp och vuxit en aning ar for ar. Det ar varmt, harliga 35 heta grader och pa kvallen kommer en skon bris och lattar pa trycket. Forhoppningsvis sa aven ikvall nar det ar dags for ny tillstallning med kall vodka och mera aprikoser.
Camilla Larsson
Camilla Larsson
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar