Quinzaine-lunch på takterrassen

Som inte gått någon tidningsläsande människa förbi, är det i år 40 år sedan 1968. Alltså 40 år sedan studenterna revolterade i Paris och på andra ställen. Här i Cannes betyder det 40 år sedan rasande regissörer hängde i ridåerna för att stoppa en festival som de tyckte hade stagnerat fullständigt. De lyckades till slut.
För att blidka hetsporrarna inrättades året därpå en särskild sektion för ny och egensinnig film: Quinzaine des Réalisateurs, på engelska ”Director’s Fortnight” (och supersvårt att översätta till svenska: bokstavligt: ”Regissörernas femton dagar”, men ”Regissörsveckan” låter ju bättre.)
Årets Quinzaine öppnar i dag och jag och Jannike var inbjudna till en lunch för ett antal andra filmfestivaler dit Quinzaine-teamet åker för att hitta film. En extremt trevlig tillställning, inte minst för att de som jobbar med Quinzainen är så extremt trevliga själva. Jag pratade med Stéphane Delorme som är den programmerare som valde ut göteborgaren Johannes Nyholms animation Sagan om den lille dockpojken till årets festival.
Stéphane har bett Johannes att ta med den flera meter höga dockpojkedräkten till Cannes - den som figurerar i novellfilmen Dockpojken som fick ett hedersomnämnande i novelltävlingen vid årets GIFF. Dräkten lär vara på väg till Cannes. Vem som ska gå runt i den vet jag inte, men jag hoppas för den personens skull att det blir molnigt, eftersom dräkten är fruktansvärt varm att ha på sig. Ryktet säger att Johannes har monterat in någon slags vätskeanordning så att man ska kunna dricka inuti dräkten.
Jag hoppas kunna återkomma med bildbevis på Dockpojken på Croisetten!