En tom stol

Lilla Filmfestivalen i Båstad 1 – 6 augusti 2007

1996 startade Bo Widerberg Lilla Filmfestivalen i Båstad, i år var det Ulf Berggren som invigde festival nummer 11.
Framför den ridå som en gång satt på biografen Fågel Blå i Stockholm, men nu alltså hänger på Bio Scala i Båstad, stod en tom stol. Samma stol som Ingmar Bergman satt i när han för 20 år sedan inledde den maratonvisning av hans filmer som sedan pågick varje måndag i 12 år på Skeppargatan i Stockholm.
Lilla Filmfestivalen är en väldigt speciell blandning av högt och lågt, av förhandsvisningar på storfilmer och konstfilmer som normalt aldrig kommer utanför konsthallsdörrarna. Så ägnades t.ex. hela första dagen åt amerikansk undergroundfilm och den sista åt Wang Bings nio timmar långa ”West of Tracks” om vilka konsekvenser Kinas centralstyrda ekonomi fått för den enskilda individen. Kinas tigerekonomi har också förlorare, när industrin läggs ner så finns ändå blyförgiftningen kvar i kroppen. En mycket modig film som bara kan spridas inofficiellt men på den vägen kommit upp i 400 000 kopior. Filmen har bland annat uppmärksammats vid filmfestivalen i Berlin.
I år hade jag ett speciellt intresse när årets Bo Widerberg-stipendium skulle delas ut. Under falska förespeglingar hade jag fört pristagaren till Båstad. Jonas Selberg Augustsén hade inte en aning om att han skulle få priset. Eftersom jag producerar hans filmer så var prisutdelningen också en speciell händelse för mig. Hoppas att vi blir klara till Göteborg med ”Trädälskarna” som klipps just nu.
En dag ägnades Ryssland och hedersgäst var Marina Tarkovskaja, syster till Andreij Tarkovskij. Henne bok ”Skärvor av en spegel” har just kommit på svenska. I och med det kan vi få ytterligare en inblick i syskonen Tarkovskijs barndom som ju brodern berättar om i ”Spegeln”
Bland de ryska filmer vi fick se kan nämnas ”The Ugly Swans” av Konstantin Lopusjanskij. En dystopi om följderna av klimatförändringarna skriven av bröderna Strugatskij, som också skrev ”Stalker”. I Göteborg har vi av Lopusjanskij tidigare sett ”Brev från en död man”.
”De första på månen” av Aleksej Fedortjenko kommer på svenska biografer i höst. En mycket rolig film som gjort att historieskrivningen när det gäller rymdkapplöpningen mellan Sovjet och USA tvingats skrivas om. Filmen belönades med dokumentärpriset i Venedig 2005.
Festivalen i Båstad har ett antal trogna vänner som återkommer år efter år, där samtalet slutar första året tar det vid så fort nästa festival är igång. I denna samling återfinns bland andra Jan Troell, Erik M. Nilsson och Janne Lindkvist, filmare som gått vägen via SVT och biograf. Men här finns också en annan generation som gått en omväg till filmen, via Konsthögskolorna. Petra Bauer visade sin nya film ”Rana”, om en muslimsk flicka i Malmö som blev gravid vid tretton års ålder. Via intervjuer med inblandade myndigheter och samtal med andra unga muslimska kvinnor bygger hon upp ett scenario som vi som tittare tvingas ta ställning till. Bilderna i filmen är mycket stillsamma, kanske provokativt stillastående. Regissören vill inte förföra oss. På det sättet tvingas vi tänka själv. Ett ovanligt förhållningssätt i vår värld nedlusad med rörlig bild.
Lilla Filmfestivalen tror jag är unik på så sätt att här är det lika angeläget att gå över till församlingsgården och diskutera vad vi just betittat som att rusa in på nästa film. Här är mötet kring filmen inte sekundärt utan en del av upplevelsen.
Och så fick vi badväder…

8 augusti 2007

Freddy Olsson