onsdag 23 maj 2007

Cannes - a la prochaine!

Oj, det är redan dags att åka hem igen för mig. Har haft en lite kortare séjour i Cannes än vanligt och det känns i kroppen att jag inte är riktigt – färdig. Har inte hunnit med promenaden i gamla stan, suttit minst en gång för lite på Skandinaviska terrassens happy hour, glömt bort att äta en Pan Bagnat, inte gått runt på marknaden, och sett i alla fall fyra filmer för lite… Det känns lite fel, helt enkelt.

Efter vår egen fest häromdagen var det premiär för sovmorgon i Cannes, för min del. Vi sov ända till halv tolv och firade en lyckad fest (förutom hela den nordiska branschen så var bland annat Lloyd Kaufman med fru på plats och talade gott om sitt besök hos oss på förra festivalen, samt Ang Lees producent James Schamus, som i sin tur mindes förra årets Bergmanvecka som ett inte så dumt inslag i filmkarriären) med en gemensam brunch (tänk att få sitta ner och äta) på företagskortet. Sällan har en isté varit så god.
Så här varmt har det nämligen aldrig varit på en filmfestival i Cannes. Värsta sommarhettan råder långt in på nätterna och eventuella koftor och jackor ligger kvar i resväskan, där de alltid borde få ligga.

Runt femton filmer har jag hunnit med – en blandning av Kritikerveckan, Quinzainen, Certain Regard och Tävlingen. Och en aning marknad. Står fast vid att det har varit hög kvalité på programmet i år – eller har jag haft tur med filmerna som fallit på min lott. Ett par riktiga höjdpunkter har det blivit. Bland annat öppningsscenen i Harmony Korines Mister Lonely, Snyggt.
Sedan är det ju sorgligt att notera att det i samlingsfilmen Chacun son Cinéma (35 stora regissörer har fått i uppgift av festivalen att göra en tre minuter lång kortfilm på temat biograf) inte finns mer än ett kvinnligt bidrag – Jane Campions. Kanske tackade alla kvinnor nej? Skulle inte tro det. Inte heller finns det med något svenskt bidrag – kanske IB fick frågan åtminstone. Och han tackade med all säkerhet nej.

Vi har också satt signaturerna under ett nytt samarbete med Sarajevo filmfestival. Vår filmfond delar ut ett pris där i augusti så nu blir det tredje gången gillt för mig. Två år i rad har yttre omständigheter hindrat mig från att åka till denna, enligt alla, sköna festival, men den här gången finns det inget som kan stoppa mig. Även Burkina Fasos store regissör Gaston Kaboré har vi pratat fond med. Vi fortsätter stödja hans filmskola Imagine.

Imorgon är det så dags för Roy Anderssons och hans Du levande och den svenska tävlingskortfilmen Spegelbarn. Förväntningarna är såklart stora i svensklägret även om Triangelfilms konkurs lagt sordin på stämningen (usch det är en riktigt deppig historia). Träffade en sydamerikansk inköpare häromkvällen, på min stora latinska kväll (katalansk fest, Rom-fest, med digert utbyte av visitkort), som hade fått en privatvisning av filmen. Han gillade den mycket. Roy är stor internationellt. En annan som diggar honom är till exempel Pusanfestivalens huvudprogrammerare Jay Jeon. Efter visningen blir det presskonferens med Roy-gänget men redan i kväll firas de svenska framgångarna med SFI-fest på Terrassen. Sill, Linda Lampenius och midsommarstång har utlovats. Kanske en snaps också slinker ner (annars var Cosmopolitan- och Vodka Martini-drinkarna på polska festen i går mest classy på dryckfronten i år.) Ryktet säger att Lampenius väska innehöll 14 par skor. Hur många ska hon då inte ha med sig härifrån? Skoutbudet är nämligen knäckande och inspirerande samtidigt. Två nya par åker med mig hem. Bland annat. Det är precis som våra bosniska vänner konstaterade när vi firade fondkontraktet med ett glas bubbel: Det tar inte många sekunder innan man helt slutar tänka på vad saker kostar i Cannes. Visserligen är man fattig när man kommer hem – men skulle man hålla på och tänka på pengar här så är det ingen idé att åka hit….

Imorgon bitti girar planet snyggt ut över Medelhavet igen, innan det vänder norrut. Men jag deppar bara lite (nej, rätt mycket just nu) för det. På söndag packar jag väskan igen för två veckors semester i Grekland. Cannes, jag älskar dig. Oftast.

Camilla Larsson

Inga kommentarer: