torsdag 6 september 2007

Kinostan –Kirgizistans första internationella filmfestival, del 1: Bishkek

– Vart är det du ska åka?
– Till Bishkek!
– Var ligger det?
– I Kirgizistan!
– Var ligger det?

Det var många gånger i somras som en dialog i den här stilen utspelade sig när jag berättade att jag skulle åka på filmfestival i Kirgizistan i Centralasien. Jag visste inte mycket själv när jag fick frågan av kollega fond-Camilla i mitten av juli om jag skulle kunna tänka mig att representera just fonden på Kinostan Art-House Film Festival i Bishkek. Hon kunde inte åka, eftersom hon redan var inbokad på Sarajevos och Venedigs festivaler exakt samtidigt, och inte heller fond-Bengt eller VD/fond-Åsa kunde åka. Synd för dem, tur för mig!

Då visste jag inte mycket mer än att Kirgizistan är en f.d. Sovjetrepublik, som existerat under mer eller mindre diktatoriskt styre sedan imperiets fall 1991. Den s.k. tulpanrevolutionen 2005 förbättrade dock demokratin något. Landet är bergigt, och gränsar till Tadzjikistan, Uzbekistan, Kazakhstan och Kina. Som de flesta postsovjetiska stater har landet sargats svårt av övergången från planekonomi till marknadskapitalism. Infrastrukturen är i ett bedrövligt skick, arbetslösheten hög och ojämlikheten väl synlig. Lyx och välstånd manifesteras sida vid sida med utblottad fattigdom. Kirgizistan är ett av de allra fattigaste postsovjetiska länderna – inte minst beroende på att de till skillnad från sina grannländer inte sitter på stora naturtillgångar som gas och olja, motsatta förutsättningar jämfört med den jättelika grannen i norr: Kazakhstan.

Min enda erfarenhet av kirgizisk film sedan tidigare var Ernest Abdyjaparovs ”Saratan”, som jag såg i Berlin 2005 och som vi visade i Göteborg 2006. Just Abdyjaparov är en av länkarna till att vi bjudits in till det självständiga Kirgizistans första filmfestival. Vår fond har stött hans nya film ”Pure Coolness”, som ni förresten måste hålla utkik efter på festivalen i vinter.

Tidigt den sista måndagen i augusti landar jag på Bishkeks internationella flygplats Manas. En mycket speciell flygplats med tanke på att den sedan några år tillbaka samtidigt är en NATO-flygbas. Ute på plattan, sida vid sida med de civila flygplanen står rader av gråa US Air Force-plan uppställda! Det är nya tider, och ett fattigt bergsland i en strategisk region lär nog få mycket bistånd i gengäld!

I morgonljuset knockas jag omedelbart under bilfärden in till staden av de mäktiga snöklädda bergen strax bortom staden. 75% av landet består av berg och det är endast här på slätten runt huvudstaden som det är lite plattare. Det känns helt rätt att checka in på hotellet Alpinist, strax därefter!


Invigningsbiografen Oktober i centrala Bishkek.

Framåt kvällen blir det festivalinvigning, trots att festivalen redan smygstartat några dagar tidigare med ett ryskt filmprogram med filmer av bl.a. Boris Khlebnikov och Andrei Zviagintsev. Bra program verkar det vara utifrån det göteborgska perspektivet – båda dessa har vi ju visat filmer av. Den officiella invigningsfilmen är Abderrahmane Sissakos film ”Bamako” från Mali – också den visade vi i vintras! Bra, den hade jag inte hunnit se. Festivalvärlden är fascinerande – här sitter jag ett halvår senare och ser den i Bishkek! Filmens regiassistent, fransmannen Philippe Tourret, är för övrigt en av festivalens internationella gäster. Vi är ett tiotal internationella gäster från väst som bjudits in till festivalen. Inte minst är det representanter för ett antal större filmfonder. Förutom vår egen också Hubert Baals fond från Rotterdamfestivalen och Le Fond Sud från Frankrike.

fortsättning följer …

Inga kommentarer: