Regissören Björn Runge stod i begrepp att påbörja inspelningen av filmen Simon och ekarna. Men samarbetet med producenterna bröt samman och våren 2009 hoppade Björn Runge av. I ”Prokrustes säng” berättar han sin version av vad som hände.
”Om jag inte vill min egen vilja, vems vilja vill jag då?”
Denna fråga ställer Björn Runge sig i ”Prokrustes säng”, den tredje och avslutande delen i hans Filmkonsttrilogi ”Viljan och världen”. ”Prokrustes säng” är den kontroversiella berättelsen om ett havererat filmprojekt och en – enligt Runge – döende producentkultur. Men också en liten skrift om kommunikation och vikten av att bli tydlig för sig själv.
– ”Prokrustes säng" handlar om oförmågan att kommunicera. Den handlar också om förminskning. Vi har alla legat någon gång i en Prokrustes-säng. De finns överallt i vår tillvaro. Denna bok handlar om hur jag hamnade i Prokrustes säng och hur jag faktiskt tog mig ur den förrädiska bädden och överlevde med anständigheten i behåll, säger Björn Runge.
Filmkonst vill med ”Prokustres säng” ta tillfället i akt att skapa en debatt runt film- och produktionsklimatet i Sverige. Varför kantrar en filmproduktion? Hur ska regissören kunna driva sin idé från början till slut? Finns det strukturella problem eller inte och vilka är de i så fall och vad kan vi göra åt dem? Först ut i debatten på vår blogg är Christer Nilson, producent på Götafilm, huvudproducenten för filmen Simon och ekarna. Läs hans inlägg här imorgon, fredag 24/9.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar